EU föreslår 13-årsgräns för sociala medier – så skulle barns digitala vardag förändras
| Tid att läsa:3 minuter
Europeiska kommissionens lagförslag från september innebär välbehövliga och konkreta förändringar för barns och ungas trygghet online. Men vad innebär ”EU KIDS Act” i praktiken, och varför uppfattas förslaget som en sådan lättnad?
Tydliga åldersgränser ger skydd och lugn under uppväxten
Kommissionen föreslår EU-övergripande åldersgränser för sociala medier. I praktiken skulle åldersgränsen vara 13 år. Ett eget, självständigt konto skulle dock få skapas först vid 15 års ålder. Tillgången till tjänsterna skulle trappas upp stegvis utifrån barnets utvecklingsnivå:
- 3–12-åringar: Inget eget eller vårdnadshavarövervakat konto på sociala medier. Vårdnadshavare har möjlighet att via sitt eget konto ge tillgång till videotjänster anpassade för barn.
- 13–14-åringar: Vårdnadshavaren kan skapa ett särskilt ”minikonto” för den unga på sociala medier. Det begränsade kontot skulle ha en daglig tidsgräns på en timme samt verktyg för vårdnadshavaren att övervaka barnets trygghet på sociala medier.
- 15 år och äldre: Ungdomen kan skapa ett eget, självständigt konto på sociala medier. Plattformarna måste dock garantera en tryggare upplevelse på sociala medier för alla minderåriga.
De stegvisa åldersgränserna skulle gälla skapandet av konton på appar för sociala medier och video (såsom TikTok eller Snapchat) som innehåller vissa riskfunktioner. Dessa omfattar exempelvis möjligheten för okända att ta kontakt samt profileringsbaserade rekommendationsalgoritmer.
Slut på beroendeframkallande funktioner och nattliga frestelser?
Utöver åldersgränser innehåller förslaget andra förändringar som avsevärt påverkar barns och ungas digitala vardag. Kommissionen kräver striktare inbyggd säkerhet för tjänster inom sociala medier och video, AI-botar och spel som används av minderåriga.
Förordningen skulle forma den digitala vardagen för unga under 18 år bland annat så här:
- Oändligt innehållsflöde: Innehållet får inte fortsätta i all oändlighet, vilket underlättar att lägga ifrån sig skärmen.
- Nattliga aviseringar: Nattsömnen fredas genom att apparna inte skickar aviseringar nattetid.
- Kontakt från okända: Kontaktförfrågningar från okända användare blockeras automatiskt.
- Beroendeframkallande AI-följeslagare och chattbotar: Chattbotar får inte använda funktioner som appellerar till barn och skapar ett känslomässigt beroende.
Eftersom barn fortfarande kan använda tjänsterna via en webbläsare utan konto, måste plattformarna säkerställa att de begränsade funktionerna inte heller kan kommas åt via webbläsaren utan inloggning.
Regler för ålderskontroll
Ansvaret för ålderskontrollen skulle ligga på sociala medier-plattformarna och appbutikerna. Verifieringen bör ske med starkt datasäker teknik, såsom EU:s digitala plånbok, där åldern kan styrkas utan att identitetshandlingar överlämnas till plattformarna.
När förordningen träder i kraft måste plattformarna bedöma befintliga användares ålder och stänga konton för dem som inte uppfyller åldersgränsen.
Gedigen expertkunskap som grund
Förberedelserna bygger på en expertrapport om skydd av barn i onlinemiljön som kommissionen publicerade i juli. Rapporten rekommenderade just en 13-årsgräns för sociala medier.
En gemensam europeisk linje visar vägen mot en tryggare och mer balanserad digital barndom.
Skrivet av
Jurister vid Someturvas förstahjälpen-enhet