Nytt fenomen: Förnedrande "Tier-listor" om skolelever

2025-05-23 | Tid att läsa:5 minuter

Enligt Someturvas observationer håller ett nytt fenomen av nätmobbning på att sprida sig i Finland: förnedrande Tier-listor, där särskilt skolans flickor klassificeras baserat på sitt utseende. Fenomenet har tidigare rapporterats om i bland annat USA, Australien och Sverige.

Vad handlar det om?

I förnedrande Tier-listor klassificeras skolelever, ofta enbart flickor, i olika kategorier baserat på utseende. Listorna är vanligtvis bilder eller videor som delas till exempel i gruppchattar mellan elever på Snapchat eller WhatsApp, eller bredare på sociala medier som TikTok.

Kategorierna i de förnedrande Tier-listorna kan variera, men huvudsakligen kategoriseras flickor efter hur attraktiva de anses vara enligt skaparen. Kategorierna kan vara chockerande läsning: ganska ofta används till exempel kategorin om flickan skulle kunna våldtas eller inte ("rapeable" och "unrapeable") som mått på attraktivitet. Andra kategorier som förekommer i olika länder har till exempel varit sötnosar ("cuties"), fruar ("wifeys"), objekt ("objects") eller horor ("sluts"). Kategorierna kan också vara kränkande på andra sätt, objektifiera kvinnor eller vara till exempel rasistiska. I listorna används vanligtvis elevernas namn och/eller bilder utan tillstånd. Ibland inkluderas även skolpersonal i listorna.

Tier-listor har sitt ursprung särskilt i videospelsgemenskaper, där listor har använts för att till exempel bedöma styrkor hos olika spelkaraktärer. Syftet med listan är just att rangordna spelkaraktärer eller andra saker som bedöms i en inbördes ordning. Tier-listor har gradvis spridit sig till bredare användning på olika sociala medieplattformar och kan göras om praktiskt taget vilket ämne som helst. Även kategorierna kan vara påhittade eller så kan till exempel skalor på skolbetyg användas. Nedan har vi gjort ett exempel på en Tier-lista över olika godissorter.

Someturvas exempel på en Tier-lista som klassificerar lösgodis.

Ett bredare fenomen bakom listorna

Normalisering av kvinnohatiska attityder, så som misogyniinfluencer Andrew Tates popularitet, kan ligga bakom att det är just tjejer som klassificeras. I Tates innehåll betonas förstärkning av maskulinitet bland annat genom idealisering av våld mot kvinnor och underordning av kvinnor. Tates innehåll har effektivt nått unga mäns uppmärksamhet via sociala medier. I kvinnohatiskt tänkande ses kvinnor i första hand som objekt för mäns begär och maktutövning. Andrew Tate är idag en av de största influencerna på sociala medier, och hans innehåll tilltalar många unga män från mycket ung ålder (se t.ex. Yles artikel om Andrew Tates inverkan på högstadieelever i Finland [artikel på finska]). Utöver idealiseringen av våld mot kvinnor kopplas även öppen homofobi och rasism till det bredare fenomenet.

Man kan delta i sådant agerande även om man själv inte nödvändigtvis vill. Enligt forskning kan kvinnohatiskt agerande vara ett sätt för pojkar att stärka sin position i kamratgruppen och visa upp sin maskulinitet. Sådant agerande kan också användas för att stärka relationen mellan kamratgruppens medlemmar (Haslop et al., 2024). Även om individen själv inte delar en kvinnohatisk världsbild kan hen ändå agera i enlighet med den som en del av gruppen.

Vad säger lagen?

Att skapa och dela kränkande listor på sociala medier kan uppfylla kriterierna för brott. Beroende på listans närmare innehåll kan det till exempel handla om ärekränkning. Dessutom behandlar den sexualbrottslagstiftning som reformerades 2023 på många sätt sexuella kränkningar som sker online samt skyddar särskilt barn och unga från alla sexuella handlingar. Sexuell förnedring på sociala medier kan till exempel betraktas som sexuellt antastande enligt brottslagen.

I en juridisk bedömning kan bland annat följande ha betydelse: vilka kränkande uttryck som har använts i publiceringen, hur kränkande handlingen kan anses vara samt hur stor spridning publiceringen har fått.

Varför är det skadligt att klassificera elever i Tier-listor?

Information om att en lista existerar sprids ofta snabbt bland eleverna och berör en stor grupp elever. Att finnas med på en förnedrande lista kan kännas mycket kränkande och orsaka ångest hos unga. Situationen kan påverka elevernas skolgång och synas bland annat i frånvaro och ett stort behov av stöd. Beroende på situationen kan en ung person också bli rädd för sin egen säkerhet om hen har placerats i till exempel en kategori som anspelar på våldtäkt.

Enbart existensen av listan kan försämra elevernas känsla av trygghet i skolan, eftersom de kan börja frukta att hamna på en lista när som helst. Listorna kan öka annat trakasserande beteende, som tillrop och annat kränkande beteende mot de flickor som finns med på listan. Detta kan normalisera kränkande tal och attityder, vilket kan uppmuntra till olämpligt beteende även mot andra flickor och minoriteter och därmed skapa en grund för ojämlikhet i skolan.

Råd till skolor

Existensen av listor i bland skolans elever berör inte bara den som skapat listan och de som finns med på den, utan alla som har sett listan – därför måste även åtgärderna för att ingripa i situationen beakta hela skolan. Det är bra att diskutera listorna med de berörda samt vid behov bredare i skolan. Även familjer bör uppmuntras att diskutera saken hemma. Vid behov kan skolan också kontakta myndigheterna för att utreda situationen.

Vi rekommenderar skolor att kontakta Someturva, varvid ni får en fallspecifik bedömning av till exempel eventuella brottsrubriceringar samt nödvändiga åtgärder. Someturva kan som betrodd anmälare också hjälpa till att anmäla olagligt innehåll. Även elever och deras familjer bör uppmuntras att kontakta Someturva.

Skribenter:
Experter i Someturvas första hjälpen-enhet

Källor:

Haslop, Ringrose & Milne 2024. Mainstreaming the Manosphere’s Misogyny Through Affective Homosocial Currencies: Exploring How Teen Boys Navigate the Andrew Tate Effect. Social media + society. https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/20563051241228811